Får ett anbud kompletteras efter sista anbudsdag?
I korthet
Ibland kan ett anbud rättas, förtydligas eller kompletteras efter sista anbudsdag. Det är den upphandlande myndigheten (kommunen, regionen eller myndigheten som upphandlar) som avgör om det blir aktuellt, inte ni. Myndigheten är inte skyldig att tillåta det.
Ändras anbudet i sak, alltså så att uppgifter i det ersätts eller ändras, räknas det i praktiken som ett nytt anbud, skriver Upphandlingsmyndigheten (UHM). UHM är den statliga myndighet som ger stöd i upphandlingsfrågor. Räkna därför med att ni har en enda chans att lämna ett komplett anbud.
Över eller under tröskelvärdena?
Vilka regler som gäller beror på om upphandlingen ligger över eller under tröskelvärdena. Tröskelvärdena är beloppsgränser. Är upphandlingen värd lika mycket som gränsen eller mer gäller fler regler i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, LOU. Beloppen ändras och står därför inte här. Ta reda på vad som gäller i er egen upphandling.
Över tröskelvärdena: 4 kap. 9 § LOU
Det här avsnittet gäller upphandlingar över tröskelvärdena. Regeln om rättelse, förtydligande och komplettering står i 4 kap. 9 § LOU.
En upphandlande myndighet får tillåta eller begära att en leverantör rättar en felskrivning, felräkning eller något annat fel i en handling som har getts in av leverantören. Myndigheten får också tillåta eller begära att en leverantör förtydligar eller kompletterar en sådan handling.
Lagen använder ordet "får". Myndigheten har alltså en möjlighet, men inget krav på sig att tillåta det. Samma paragraf sätter också en gräns för vad som får göras.
En åtgärd enligt första stycket ska vara förenlig med principerna om likabehandling och öppenhet.
Principerna står i 4 kap. 1 § LOU. Där står bland annat att leverantörer ska behandlas på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt och att upphandlingar ska genomföras på ett öppet sätt.
Under tröskelvärdena: 19 kap. 15 § LOU
Under tröskelvärdena gäller 19 kap. LOU och dessutom 1-3 kap., 5 kap., 20 och 21 kap. (19 kap. 1 §). Kapitel 19 gäller också vid upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster enligt bilaga 2, oavsett värde. Kapitel 4, 11, 12, 14 och 15 gäller alltså inte under tröskelvärdena.
Vid direktupphandling gäller i stället 19 a kap. (19 kap. 1 § tredje stycket). Det kapitlet har ingen regel om rättelse, förtydligande eller komplettering. Direktupphandling tar den här guiden inte upp i övrigt.
Principerna under tröskelvärdena står i 19 kap. 2 §, med i sak samma lydelse som 4 kap. 1 §. Regeln om rättelse, förtydligande och komplettering finns i 19 kap. 15 §. Den paragrafen handlar om dialog mellan myndigheten och en leverantör.
En dialog får omfatta rättelser av fel samt förtydliganden och kompletteringar av anbudet eller andra handlingar som leverantören har lämnat in. Om myndigheten tillåter en leverantör att rätta, förtydliga eller komplettera ska övriga leverantörer ges motsvarande möjlighet.
Under tröskelvärdena står det alltså direkt i lagtexten att övriga leverantörer ska få samma möjlighet. Över tröskelvärdena står det inte i 4 kap. 9 § att övriga leverantörer ska få motsvarande möjlighet. Åtgärden ska däremot enligt samma paragraf vara förenlig med principerna om likabehandling och öppenhet.
UHM skriver om dialog under tröskelvärdena:
Utrymmet för dialog begränsas även i dessa upphandlingar av de grundläggande upphandlingsprinciperna.
3 olika åtgärder som delvis överlappar
I 4 kap. 9 § finns 3 åtgärder. Att rätta hör ihop med ett fel: en felskrivning, en felräkning eller något annat fel i en handling som leverantören har gett in. Att förtydliga och att komplettera är 2 egna åtgärder bredvid rättelsen.
UHM kallar alla 3 för klargöranden. Så här förklarar UHM ett förtydligande:
Ett förtydligande innebär att leverantören inkommer med mer detaljerade uppgifter för att förtydliga den information som redan framgår av anbudet eller ansökan.
En komplettering beskriver UHM så här:
En komplettering innebär att kompletterande uppgifter lämnas som tidigare inte var tillgängliga.
För en rättelse anger UHM ett villkor:
För att kunna begära eller tillåta en rättelse av innehållet i ett anbud eller en anbudsansökan får det inte innebära att nya sakuppgifter tillförs anbudet eller ansökan.
UHM ger också ett exempel på när en rättelse bör tillåtas:
Ett typiskt exempel där en rättelse bör tillåtas är om det finns uppenbara räknefel eller skrivfel i anbudet eller i anbudsansökan.
Gränserna mellan åtgärderna är inte skarpa. UHM skriver:
I praktiken är dessa kategorier av klargöranden delvis överlappande.
Gränsen går vid ändring i sak
Med ändring i sak menas att uppgifter i anbudet ersätts eller ändras, i stället för att de redan inlämnade uppgifterna rättas, förtydligas eller kompletteras. UHM beskriver gränsen så här:
Att ett anbud ändras i sak innebär i praktiken att ett nytt anbud anses ha kommit in.
UHM drar också en praktisk slutsats för den som har missat ett obligatoriskt krav. Behövs den nya uppgiften för att anbudet ska uppfylla kravet, finns möjligheten att förtydliga och komplettera i regel inte. Det står på samma sida hos UHM, se Källor längst ned.
Under tröskelvärdena får myndigheten också förhandla med leverantörerna om anbuden (19 kap. 16 §). Det är myndigheten som avgör om den förhandlar, inte ni. Förhandling är något annat än att ni kompletterar anbudet på eget initiativ. Läs i underlaget hur upphandlingen ska genomföras.
Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har prövat mål om anbud som inte uppfyllde ett obligatoriskt krav. Avgörandet heter HFD 2016 ref. 37. Domen omfattar 2 mål. Domen meddelades den 20 maj 2016 och gäller den äldre lagen om offentlig upphandling (2007:1091), inte nuvarande LOU. HFD skrev så här om tiden efter anbudstidens slut:
Om myndigheten bedömer att dessa bestämmelser inte ger utrymme för en komplettering, är det i princip inte möjligt att godta ett sådant anbud.
"Dessa bestämmelser" är den äldre lagens regler om komplettering och förtydligande i det första målet (15 kap. 12 § i den äldre lagen). "Ett sådant anbud" är ett anbud som efter anbudstidens slut inte uppfyller ett obligatoriskt krav. Domen säger alltså att myndigheten i princip inte kan godta anbudet, om reglerna inte ger utrymme för en komplettering. Den här guiden bedömer inga enskilda fall.
Vad en leverantör kan göra
UHM skriver både vad ni som leverantör kan göra och vad den upphandlande myndigheten avgör. UHM använder ordet "organisationen" om den upphandlande myndigheten. Inom LOU betyder det samma sak.
En leverantör kan alltid framföra önskemål om att få rätta, förtydliga eller komplettera sitt anbud eller annan handling.
Beslutet ligger ändå hos myndigheten:
Det är alltid den upphandlande organisationen som avgör om rättelser, förtydliganden eller kompletteringar ska tillåtas.
På sidan "Lämna anbud" är UHM tydlig med att den upphandlande myndigheten inte behöver tillåta det:
Den upphandlande organisationen är inte skyldig att tillåta någon form av förtydligande eller komplettering.
På samma sida drar UHM slutsatsen för er som leverantör:
Det är därmed begränsade möjligheter för leverantören att komplettera sitt anbud efter sista anbudsdag.
Ni kan alltså framföra ett önskemål. Beslutet ligger hos myndigheten, och den är inte skyldig att tillåta det.
Utgångspunkten: ni har bara en chans
Möjligheten att rätta, förtydliga eller komplettera är något myndigheten kan tillåta. Ni kan inte kräva den. UHM beskriver utgångspunkten så här:
Utgångspunkten vid offentlig upphandling är att anbudsgivaren bara har en chans att lämna sitt bästa anbud.
Därför lönar det sig att lämna ett komplett anbud från början. UHM råder till det på sidan "Lämna anbud":
Lämna korrekta och kompletta upplysningar från början.
Själva inlämningen har också en fast gräns: sista anbudsdag.
För sent inlämnade anbud får inte prövas av den upphandlande organisationen. Det är ditt ansvar som anbudsgivare att anbudet kommer in till sista anbudsdag.
Upphandlingsmyndigheten skriver så här om ett anbud som inte uppfyller kraven:
Om anbudet inte innehåller eller motsvarar de ställda kraven ska anbudet, enligt den grundläggande upphandlingsprincipen om likabehandling, som utgångspunkt förkastas.
Det som kan rättas, förtydligas eller kompletteras efter sista anbudsdag avgörs alltså av myndigheten, inom de gränser som lagen sätter.
Om den här guiden
Den här guiden är skriven med hjälp av AI. Citat och lagrum har jämförts med källorna längst ned av en separat AI-granskning. Ingen jurist har granskat den.
Läs alltid förfrågningsunderlaget i er egen upphandling. Där står de krav och datum som gäller för just den.
Det här är allmän information och ingen juridisk rådgivning.
Lagtext och rättsfall kontrollerade . Upphandlingsmyndighetens sidor hämtades samma dag.
Läs också
- Hitta alla ska-krav i förfrågningsunderlaget: var ska-kraven står i förfrågningsunderlaget och hur ni bygger en egen kravlista.
- Formella fel som kan göra att ett anbud förkastas: fel för fel, med lagrum och citat från Upphandlingsmyndigheten.
- Frågor och svar under anbudstiden: vad lagen säger om att ställa frågor till myndigheten och vad svaren betyder.
- Kvalificeringskrav: omsättning, försäkring och referenser: vad en myndighet får kräva av er som leverantör över tröskelvärdena.
- Alla guider: översikt över de 5 guiderna.
Så kan Anbudskollen hjälpa
Anbudskollen är en ny tjänst och har inga kundomdömen än. Se i stället hur en leverans ser ut i exempellistan.
Ladda upp förfrågningsunderlaget och ert utkast, så får ni inom 48 timmar en kontrolllista över ska-kraven (de obligatoriska kraven). Varje krav har ett citat ur underlaget med fil och sida, och en bedömning av om utkastet verkar besvara det.
Ingen garanti för att listan är fullständig eller rätt: AI:n kan missa krav. Kontrolllistan tas fram av AI utan mänsklig granskning. Leverans inom 48 timmar efter uppladdningen, annars betalar vi tillbaka hela beloppet automatiskt.
AI:n kan också bedöma fel. Därför står fil och sida vid varje krav: slå upp citaten i underlaget och kontrollera dem innan ni lämnar in. Anbudskollen ger ingen juridisk rådgivning och ingen bedömning av anbudets chanser. Ni ansvarar själva för anbudets innehåll och för att det lämnas in i tid.
1 490 kr exkl. moms per kontrolllista.
Läs mer på startsidan.
Källor
- Lag (2016:1145) om offentlig upphandling, lydelse till och med SFS 2026:880, 4 kap. 1 §, 4 kap. 9 §, 19 kap. 1 §, 19 kap. 2 §, 19 kap. 15 §, 19 kap. 16 § och 19 a kap., riksdagen.se, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-20161145-om-offentlig-upphandling_sfs-2016-1145/ (kontrollerad )
- Högsta förvaltningsdomstolen, HFD 2016 ref. 37, https://www.domstol.se/globalassets/filer/domstol/hogstaforvaltningsdomstolen/2016/hfd-2016-ref.-37.pdf (PDF) (kontrollerad )
- Upphandlingsmyndigheten, Rättelse, förtydligande och komplettering, https://www.upphandlingsmyndigheten.se/inkopsprocessen/genomfor-upphandlingen/rattelse-fortydligande-och-komplettering/ (hämtad )
- Upphandlingsmyndigheten, Lämna anbud, https://www.upphandlingsmyndigheten.se/gora-affarer-med-offentlig-sektor/lamna-anbud/ (hämtad )
- Upphandlingsmyndigheten, Anbudsprövningen, https://www.upphandlingsmyndigheten.se/inkopsprocessen/genomfor-upphandlingen/anbudsprovningen/ (hämtad )